Guldkannan hero

KOMBINERAD VATTENKANNA OCH POTta.


Så att du kan ta tillvara Guldvatten som ger jord och växter all den näring de behöver. Miljö- och designprisad produkt för ekologiskt kretslopp i vardagen. Svensk idé, form och produktion. 

100 % svenskt patent & tillverkning
100 % GRATIS frakt
  Upp till 7 ggr bättre skördar

loading...

2019 > 02

Mälarenergi bygger i Munga norr om Västerås Sveriges första avloppssystem med källsortering av klosettvatten
i befintlig bebyggelse vid inrättandet av ett nytt verksamhetsområde. 

Klosettvattnet används som certifierad gödsel på jordbruksmark!

Läs hela inlägget »

Trädgårdsmässan 2019

Lite vårkänslor redan?

Även i år ställer vi ut vår lilla potta. Besök oss på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar den 21-24 mars 2019. 

Vi har mässpriset 650 kr i år också (ordinarie pris 750 kr).

Och i år finns våra efterfrågade kuddfodral till försäljning. Samma motiv som Guldkannans kartong, med Löjtnantshjärtan.

Även dem till mässpris 350 kr förstås (ordinarie pris är 395 kr).

Kom och se Guldkannan live! 

Läs hela inlägget »

Facebook.

2019 > 02

Ljus och värme kommer från vår sol, ett eldklot ute i rymden. En stjärna som lyser på oss alla, fattig såsom rik. Det brinner ordentligt där borta men på lagom avstånd för att det ska funka bra för oss här på jorden. Eld är glödande gaser och ljusets hastighet är mamma till alla mått.

Energi är något vi människor konsumerar och förbrukar mycket av, och nästan allt kommer från solen. När solens strålar når luften bildas vindar och när de når vattnet så dunstar det och det bildas moln och solen är den som driver fotosyntesen. Solen har fullt upp.
 
Varmt under fötterna, marken under oss flyter omkring på ett hav av glödande sten. Ibland behöver klotet röra på sig, ventilera och skaka på sig. Det kan vara minst sagt kämpigt att vara i närheten då. När klotet får utbrott, spricker och skickar ut överskott av värme, vatten och brinnande sten gäller det att flytta på sig.
 
Att göra upp en eld är en uråldrig konst, nästan magisk. Det behövs en gnista, syre och bränsle, något som kan brinna typ ved eller stearin och så får vi både ljus och värme – ett hem. Elden hjälpte människan att börja laga mat. Genom tillagning blir proteiner och kolhydrater lättare att ta upp och det satte ordentlig fart på utvecklingen. En mänsklig kulturell revolution, eld = mat = stor, stark och smart människa. Hon kunde förvandla natt till dag och det drev fram våra civilisationer. Vi kunde smälta, smida och bränna. På gott och ont.
 
Elden har vi använt för att skrämma bort både det ena och andra och att kommunicera på stora avstånd. Tända bål har en lång och ibland mörk historia. Om elden blir jättevarm kan den explodera och det är mycket som gått upp i rök i historien. Brandkåren får rycka ut och släcka. Eld har olika färg beroende på hur varm den är.
 
Om blixten slår ner och det börjar brinna försvinner de flesta växter. De orkar inte med hettan, de förångas, brinner och blir till aska. Men deras rötter kan överleva eller deras frön kan sätta fart. Jordmånen kan bli fantastisk då det finns mycket näring i askan. Nya frön kommer farande och slår rot. Vi människor har utnyttjat den näringsrika brända jorden till att odla i, det kallas för svedjebruk. Ur askan i elden – eld kan vara riktigt farligt om man släpper den lös bland vanligt folk. Vi har eldningsförbud mest hela tiden. Elden får hålla sig i kamin, kakelugn eller den öppna spisen. Att elda rätt är en konst.
 
Sommarsolstånd och vintersolstånd, det är då det vänder, det blir mörkare eller ljusare. En uppdelning av året i årstider och månader. Så frön på våren, pyssla om plantor på sommaren, skörda på hösten och vila på vintern – en uråldrig rytm i Norden.
 
När vi flyttade inomhus så följde så småningom en del växter med. Då fick vi lära oss att det krävs lagom med värme och ljus för de olika plantorna. Pelargonen kan stå i soligt fönster men ormbunken vill lite längre in i skuggan. Det är olika varmt över jordklotet beroende på hur jordklotet befinner sig i förhållande till solen. Sjö och hav är också olika varma, liksom vindarna. Eftersom växter väljer var de vill växa ser växtligheten olika ut. Öken är både varm och ljus medan svensk urskog är mörk och kall. För att inte tala om nordpolen som inte ser solen på hela vintern. Då får man värma sig vid en eld och känna historiens vingslag. Allting utstrålar värme i förhållande till omgivningen. Så vi alla är små element i olika sammanhang. När bakterier jobbar blir det varmt, både i komposten och i varmbänken. Två förträffliga anordningar i odlingen. Elden både ger och tar.

Vill du få upp till 7 ggr bättre skörd i år? Då rekommenderar vi att prova världens bästa växtnäring!

Läs hela inlägget »

I skugga, sol, fukt och torka, blåst och stiltje – överallt i naturen växer det. För varje plats på jorden och i haven finns det en växt. Det växer i regnskog, savann, stäpp, öken, lövskog och barrskog, bergsområden, tundra, polarområden, bäckar, floder, hav och sjö. Linné och grabbarna delade in dem i grupper så som svampar, lavar, alger, mossor, lummer, ormbunkar och fröväxter.

Vatten och näring sugs upp av rötterna och forslas vidare genom stammen och ut i blad, barr och blomma. Solen och luften ger växten ljus och värme. Rötterna behöver struktur, något att hålla fast i när det blåser. Växterna andas in koldioxid och ut syre, som vi men tvärtom ungefär, vi drar in syre och ut koldioxid. Tricket kallas fotosyntes, har någon bestämt.
 
Vi äter rötter, nötter, blad och frön och vi njuter av blommorna. Vi får i oss det vi behöver av proteiner, kolhydrater, fibrer, vitaminer, mineraler med mera. Vi använder dem som kryddor och medicin. Några är giftiga att äta men de allra flesta är både goda, nyttiga och vackra. Vi bygger, brygger, blandar och bränner, vi utvinner och producerar. Allt vi äter kommer från början från de levande och döda växterna. Utan växter skulle vi svälta och frysa ihjäl helt enkelt. Riktigt stendöda växter och djur blir till fossil och sten.


Så ett frö och se det växa, persilja eller gran – det börjar med ett frö. Ett frö bildas genom att en blommas pistill får pollen från en annan blommas ståndare på sig. Det är sex det. Pollen kan komma med vind eller vatten men ofta så kommer en insekt eller annat djur som har det med sig i pälsen eller på benen eller på antennerna. Blommorna lockar och pockar och gör sig till för att få besök, de erbjuder färger och former, smak och doft så att fjärilar, humlor, fåglar och björnar flyger och fladdrar och lufsar runt som de gjort sedan urminnes tider.
 
Vi tar hem plantor till vår rabatt, kruka, balkong, trädgård eller mark. Vi odlar och kallar det gräs och äng, träd och buskar, barr och surjordsväxter, lökar och knölar, anueller och perenner, rosor, pioner och klematis, frukt och bär, köksväxter, medelhavsväxter och krukväxter och vi vill att de ska känna sig som hemma var de än tidigare i världen har sina rötter. Och det är där knepet för hobbyodlaren ligger. Ta reda på dess släktingar och ursprung! Det finns ingen kaktus i världen som trivs och känner sig hemma i ett mörkt badrum eller en näckros i stenpartiet. De dör förr eller senare (vilket i och för sig inte är bortkastat då de gör nytta i komposten och blir till levande jordförbättring).
 
Av frön blir det helt nya unika individer. Evolution! Vissa växter kan man dela och ta skott av, då blir det fler men exakt likadana. Vi kan fylla vår trädgård och balkong till brädden med glädje och gamman! Om vi beskär, klipper och putsar kan vi få bättre form och tillväxt. Det har trädgårdsmästare klurat ut. Att odla, producera, kultivera och leva med sina pelargoner och begonior och allt vad de heter, är ett rent och skärt nöje men kan innebära stor sorg om de mår dåligt och dör. Vi har ofta känslor för våra växter. Plantera om, skydda, skugga, ge ljus, vatten, näring, vårda och värna – och prata med dem! Våra plantor förtjänar all vår omsorg och vi mår bra av att de mår bra. Vi tar hand om våra gäster från hela världen och vårdar dem ömt med god mullrik jord och ren naturlig näring. De ger oss alla så mycket tillbaka.

Vill du få upp till 7 ggr bättre skörd i år? Då rekommenderar vi att prova världens bästa växtnäring!

Läs hela inlägget »

Andas in… du har just fått i dig kväve och syre men även massa andra gaser som argon, neon och ozon och den viktiga vattenångan, förstås. Och andas ut… du har blivit av med koldioxiden du inte ska ha i kroppen. Det tillsammans med de andra gaserna är luft.
 
Då så, då har lungorna jobbat, men alla andas inte med lungor, en del djur andas med gälar eller trakéer. Om vi slutar andas fungerar inte våra celler. Det är syret, växternas utandning, som vi lever av. Utan växter, ingen luft. Andnöd. Andedräkten är desamma som utandning och i ett andetag tar du tag i luften och andas in. En terapi i sig.
 


Vi lever i en gasblandning som utan levande djur och växter skulle vara omöjlig att leva i. Vår andedräkt bevisar om vi lever eller inte. Jordens atmosfär är det vi brukar kalla luft. Friska luften finns utomhus. Vi klarar bara några minuter utan luft så njut nu i fulla drag. Atmosfären är som en tunn fosterhinna som skyddar oss mot farligheter ute i rymden. Innanför kan vi utvecklas till det absolut bästa vi kan. Livets mening. Förutom gaserna finns partiklar, så som pollen, damm och sporer i luften. Det är så växterna sprider sig över jordklotet. Och så finns det rök och avgaser, som det bara kan vara alldeles för mycket av. Dofter och lukter är molekyler som sprids i luften. Dofterna påverkar djuren i allra högsta grad och de luktar och spårar sig fram till sitt mål.
 
Det är mycket som händer i luften. Från jorden tittar vi upp mot himlen. Dit vill väl alla… Himlen är ofta blå eller grå eller med nyanser av rött och gult beroende på hur ljus och strålning sprids. Hade vi ingen luft skulle det vara svart som det är kring de andra himlakropparna. Men vi på jorden kan se moln, regnbågar, polarsken, blixtar och regn på himlen. Även smog och ljusföroreningarpåverkar djur och människor. Det lyser åt fanders, kan man säga. Ett annat fenomen är de avlånga streck som flygplansmotorer kan lämna efter sig på himlen.
 
Luften tunnas ut och blir svårare att andas längre ut eller högre upp från marken man är. Vi kan anpassa oss att leva och bo i tunn luft högt upp i bergen men som ovan kan man bli lite andfådd. Ännu längre upp i rymden, utanför atmosfären tar det roliga slut, då gäller rymddräkt. När det blåser så är det luften som rör på sig. Det är hög- och lågtryck, sjöbris, passadvindar och orkaner med mera. Det är temperaturer, alltså kyla och värme, som styr luftens alla rörelser i jordens atmosfär. Värme från underjorden! Inget är stilla, det är ett konstant stormande, pustande och fläktande för att jämna ut tryck och temperatur på klotet.
 
Vi och våra växter tillbringar mycket tid inomhus där luften inte rör på sig tillräckligt och vi skapar obalans mellan gaserna. Därför ska vi vädra, öppna fönstren och släppa in frisk luft! Våra växter tar in gammal koldioxid och andas ut fräscht syre. Så himla bra! Växterna inomhus skänker även fukt och fångar upp skadliga partiklar och gifter. De renar luften, kan man säga och varenda planta får dig att andas lite lättare. Torr luft påverkar både oss och växterna negativt, vi torkar ut och kan bli sjuka. Många gröna växter hemma kan öka fuktigheten i luften ordentligt. Men för mycket fukt är inte heller bra, då kan det börja mögla. Lagom är som alltid bäst!

Läs hela inlägget »

Luft och vatten samt mer eller mindre söndermalda och nedbrutna prylar och pinaler från naturen – det är jord det. En frisk och levande jord har en underbar doft och känns ursprunglig, ren och äkta. Där vill vi odla. Fingrarna i jorden ger gröna fingrar och om jorden mår bra, mår alla bra. Håll koll!
 

I mineralriket är allt berg, sten och grus. Krossade, hackade, mosade och malda stenar blir till sand, lera och slam. Sandslott och lervälling är kul men där finns ingen bra grogrund för stora, vackra, friska och smakrika växter. I grunden är det lava, sten, granit och gnejs och en del annat förstenat gammalt som fossil av djur och växter.

 
I växt- och djurriket lever det, rör sig och blir till. Och dör. Döda växtdelar av gräs, blad, svamp, rötter, grenar, träd, bark samt döda djur blir till en levande kompott. Som en kompost. Och det är de små djuren, bakterierna och svamparna som gör jobbet. De tillverkar fin mull! Djur mumsar på växter och varandra. Jordkrypare, tusenfotingar, spindlar, gråsuggor, hoppstjärtar, klokrypare, jordlöpare och daggmaskar, bakterier och svampar andas, äter, maler, gräver, bajsar och dör så att det blir en fin komposition. Mums! Får de små djuren även luft, ljus och värme så lever då lyckliga i alla sina dagar i ett litet paradis. Blandat med mineraler blir det rostjord, mineraljord, alv och matjord, bland annat. Djuren – alla kategorier i alla tider överallt, stora som små äter och bajsar och där vill nya växter växa – ett naturens kretslopp.
 
Det är det översta mullhaltiga lagret av jord som vi kallar matjord och det är där vi odlar våra växter. Ju mer gamla växter, djur och bajs jorden består av desto bördigare är den. Förnan är det ännu inte helt förmultnade lagret högst upp. Lager efter lager byggs upp och blir till den goda jorden.
 
Odlaren vet att det man tar från jorden - måste man ge tillbaka. För att få en god jordmån för det vi vill odla, bearbetar vi jorden och ger den näring. En trött, stampad, kompakt eller urlakad jord vill ingen växt ha och sådan kan jorden bli om vi stressar eller inte bryr oss om den.  I jorden är det full fart och fullt av liv. Ge den tid och vila också, en väldigt underskattad verksamhet – för oss alla. Årstiderna berättar när det väl är dags att skapa, så och skörda. Vi brukar vår jord, förbättrar och förädlar. Vi gräver, dränerar, luckrar, plöjer, blandar, vattnar och gödslar för att få jorden bördig, precis så som vi och växterna vill ha den. Växternas rötter kryper ner i jorden åt alla håll och suger i sig den näring de behöver för att bli stora och starka. Jorden håller fast växterna så de inte ramlar eller blåser bort och rötterna håller fast jorden så att inte den flyttar på sig – win-win.
 
Sandjord och lerjord, kemiskt basisk eller kemisikt sur. Mer eller mindre, blanda och ge. Och välj rätt växt till rätt plats. I barrskogen är det sur jord, blåbär och ljung trivs där. Även hortensia, rododendron, hallon och kamelia vill ha det surt. I en kemiskt basisk jord är det mycket kalk. Våra kryddor och grönsaker gillar att ha det så. Kemiskt neutrala jordar passar de flesta växter. Förbättra struktur och sammansättning med kompost och näring. Så som i naturen så och i vår egen jord. Moder Jord, så kallar vi planeten. Jorden som ger oss allt vi behöver, så som goda mödrar gör. Värt att tacka för.

Läs hela inlägget »

Ny produkt.